Omregleringens paradox: Riskabelt spelande före och efter 2019
Trots att spellagen (2018:1138) och den svenska spellicensen infördes för att stärka konsumentskyddet och ansvarsfullt spelande, visar data från Folkhälsomyndighetens longitudinella studie Swelogs att spelandet inte blev entydigt säkrare. Efter tio år av kontinuerlig minskning ökade andelen individer med någon grad av spelproblem inom snabba onlinespel från 28,1 % år 2018 till 35,1 % år 2021.
Utveckling 2008–2021 fördelat på spelformernas inneboende riskpotential (%).
Data: Folkhälsomyndigheten Swelogs (2008–2021). Viktade populationstal 16–84/87 år.
När spellagen (2018:1138) trädde i kraft den 1 januari 2019 var målet att etablera ett starkare konsumentskydd via Spelpaus.se, insättningsgränser och omsorgsplikt. Mätningarna i Swelogs visar dock att andelen individer med någon grad av spelproblem (PGSI 1+) inom segmentet för hög riskpotential steg från 28,1 % år 2018 till 35,1 % år 2021.
Mätningen 2021 är hittills den enda mätpunkten i Swelogs-serien som genomförts efter spellicensens införande, vilket innebär att en enskild datapunkt inte kan tolkas som en etablerad långsiktig trend. Vidare uppvisar konfidensintervallen för högriskgruppen ett överlapp (21,5–34,7 % för år 2018 mot 26,4–43,8 % för år 2021), vilket innebär att den observerade ökningen rymmer statistisk osäkerhet i urvalet.
Datainsamlingen 2021 genomfördes under covid-19-pandemin. Fysiska kasinon (Casino Cosmopol) hölls stängda och livesport pausades under perioder. Konsumtionen migrerade mot snabba digitala vertikaler med kontinuerlig dragning, vilket drev upp riskmönstren.
Det totala antalet spelare i Sverige har minskat stadigt – från ca 70 % av befolkningen 2008 till 56 % 2021. Det är främst rekreations- och lotterispelare som slutat. Kvar i gruppen för snabba onlinespel finns en mer koncentrerad kärna av intensiva spelare, vilket matematiskt ökar problemandelen.
Medan traditionell broadcast-reklam på linjär TV reglerades hårt med krav på måttfullhet, förflyttades spelbolagens marknadsföring till programmatisk direktannonsering, affiliates och digitala kanaler som träffar redan engagerade spelare med hög precision.
Tabellen visar andelen individer (procent) inom respektive riskkategori som uppfyller kriterierna för viss risk (PGSI 1–2) respektive problemspelande (PGSI 3+).
| Riskkategori & Mått | 2008-2009 | 2015 | 2018 | 2021 | Förändring 18–21 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingen riskpotential | |||||
| Viss risk (PGSI 1–2) | 4.9 % | 4.4 % | 3.5 % | 3.6 % | 0.1 |
| Problemspelande (PGSI 3+) | 1.0 % | 1.3 % | 1.2 % | 1.2 % | 0.0 |
| Någon grad av problem (PGSI 1+) | 5.9 % | 5.7 % | 4.7 % | 4.8 % | +0.1 %-enh. |
| Låg riskpotential | |||||
| Viss risk (PGSI 1–2) | 5.0 % | 7.7 % | 3.2 % | 5.3 % | 2.1 |
| Problemspelande (PGSI 3+) | 1.6 % | 2.3 % | 0.6 % | 1.5 % | 0.9 |
| Någon grad av problem (PGSI 1+) | 6.6 % | 10.0 % | 3.9 % | 6.9 % | +3.0 %-enh. |
| Mellanhög riskpotential | |||||
| Viss risk (PGSI 1–2) | 8.4 % | 10.4 % | 12.4 % | 10.4 % | -2.0 |
| Problemspelande (PGSI 3+) | 3.2 % | 3.6 % | 2.4 % | 1.9 % | -0.5 |
| Någon grad av problem (PGSI 1+) | 11.6 % | 14.0 % | 14.9 % | 12.3 % | -2.6 %-enh. |
| Hög riskpotential | |||||
| Viss risk (PGSI 1–2) | 33.1 % | 19.8 % | 12.7 % | 18.3 % | 5.6 |
| Problemspelande (PGSI 3+) | 23.4 % | 21.0 % | 15.4 % | 16.8 % | 1.4 |
| Någon grad av problem (PGSI 1+) | 56.6 % | 40.7 % | 28.1 % | 35.1 % | +7.0 %-enh. |
Källa: Folkhälsomyndigheten, Swelogs. Endast personer som spelat om pengar under de senaste 12 månaderna ingår i beräkningsunderlaget.
Undersökningen Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study) är en nationell befolkningsstudie genomförd av Folkhälsomyndigheten:
Samtliga bearbetningar och tabeller är offentliga och fria att använda i journalistiskt eller akademiskt arbete. Vid publicering anges spellicenser.se som källa med länk till rapporten:
<a href="https://spellicenser.se/rapporter/omregleringen-och-spelproblemen/">Källa: spellicenser.se – Omregleringens Paradox (2026)</a>Data från Folkhälsomyndighetens Swelogs-mätningar visar inte på någon entydig minskning av spelproblemen i befolkningen efter spellagens införande. Medan traditionella spel som lotterier legat stabilt på låga risknivåer (ca 1,2 % problemspelande), ökade andelen med någon grad av problem inom snabba onlinespel från 28,1 % år 2018 till 35,1 % år 2021.
Spellicensen etablerade nationella verktyg som Spelpaus.se och tvingande insättningsgränser under Spelinspektionens tillsyn. Trots dessa skyddsmekanismer motverkades den förväntade effekten under 2020–2021 av pandemirelaterade restriktioner, där fysiska mötesplatser stängdes och konsumtionen förflyttades till digitala kasinospel och slots med hög dragningstakt.
Folkhälsomyndigheten klassificerar spelformer baserat på strukturella egenskaper. Hög riskpotential tillskrivs spel med hög tillgänglighet, snabb återkoppling och kontinuerlig vinstdragning utan naturliga pauser – i synnerhet nätcasino, digitala spelautomater och snabb live-vadhållning. Fysiska lotterier och sällanspel klassas däremot som ingen eller låg risk.
PGSI (Problem Gambling Severity Index) är det internationella standardmåttet för att gradera spelproblem via nio självskattningsfrågor. Poäng 1–2 definieras som viss risk (individer som uppvisar enstaka riskbeteenden som att jaga förluster). Poäng 3 eller högre definieras som problemspelande (påtagliga sociala, psykiska eller ekonomiska konsekvenser).